By gård och Helge boplats- och gravfält punkt nr 18 på kartan

By gård, foto från år 1900 ca, se även fig. 1 punkt nr 18.

Röd punkt nr 18 på kartan, lokalt maktcentra. By gård, tillhörde Elgeseter kloster i Trondheim under medeltiden. Det finns ingen känd kontinuitet med det intilliggande maktcentret på södra sidan älven vid Helge. Platsen var under medeltid fortfarande av strategisk betydelse. Under slutet av järnålder och under tidig medeltid börjar man anlägga kvarnar för att mala säd som drevs av strömmande vatten.

By blir en självägande gård efter reformationen. Utvecklas till ett storgods under 1800 – talet. Med bland annat stora jord- och skogsegendomar, sågar, (redan på 1700-talet), kvarnar, eget brännvinsbränneri, linberedningsverk och mejeri. Godset såldes 1896 till konsortiet Helge-Rein-By Brug.

Själva ordet By är ett gammalt namn och förekommer på flera runstenar under slutet av järnåldern i Norden. By – namnet (By, Bu eller Byr) användes som ord för bebyggelse, oavsett storlek, vid den här tidpunkten. Verksamheten antas ha kunnat ha haft intressen för samiska produkter och tvärtom.

Foto ovan av Helge gravfält. Bilden publicerad med tillstånd från Visit Inherred AS/ Explorative AS.

Helge, gravfält och bosättningsområden,

Helge har varit någon form av ett lokalt religiöst och politiskt centrum. Troligen i bruk från vår tideräknings början och in mot 600 – talet. Platsen ligger strategiskt, där inland och kust möttes. Markeras som punkt nr 18 på kartan. Tillsammans med By gård.

Under 400 – talet, kanske tidigare, kommer handeln med järn igång mellan bondesamhällena och de kringliggande samiska jakt-, fiske- och insamlingsbaserade samhällena. Fynd av bland annat fyra holkyxor av järn och spannformad keramik har gjorts på lokalen, ett stort antal väl synliga gravar har påträffats, vidare har minst fem höga smala resta stenar funnits på platsen varav tre kan beskådas idag. En av stenarna är upprest i en av gravhögarna.

 Det finns ännu ingen forskning som undersökt kontinuitet på platsen eller tecken på att det här var en mötesplats som uppstått vid den här tidpunkten. Fast med det sagt, lokalen ligger där den havsgående kommunikationen övergår till ett mötesområde med den älv- och inlandsbaserade rörelsen i landskapet. Kan det vara för att få en kontaktpunkt och kanske till och med kontroll av denna övergång mellan inland och kust?

Den nordliga järnhanteringen startar först i de jakt- och fångstbaserade samhällena. Redan på 200-talet före vår tideräkning görs järn och stål. Man behärskar även tekniken att välla in stålet i järn för att få starka och vassa eggar till yxor och knivar.  

Liknande platser som Helge på norsk sida från samma tid är boplatsen och gravhögarna vid Bertnem i dåvarande Namsens mynningsområde. Motsvarande platser finns också på svensk sida i form av boplatsen och gravarna i Högom vid Selångerån i Sundsvall och i Frånö i Ångermanälvens mynningsområde, men längre norrut än så saknas de på svensk sida.