Leekedimmie Strömnäsen stoerregaertenen åvtelisnie jaepien 1890 – Renslakt framför Strömnäs herrgård 1890-tal
Bild tagen i samband med renslakt i Strömnäs på 1890-talet. Bilden är hämtad från Länsmuseet i Västernorrlands digitala bildarkiv.
Vid Strömnäs sågverk arbetade under andra halvan av 1800-talet flera samer som dels kom från renskötande familjer och dels från skogs- eller kustsamiska familjer. Strömnäs har en lång samisk historia, de skriftliga uppgifterna omnämner samer här på 1600 – talet.
Utifrån folkräkningens uppgifter 1890, 1900 och 1910 samt genom Kjell-Åke Lundströms databas ”Holger” kan man se att de samiska arbetarna både var födda i området eller kom från inlandet. Minst en person är född i Norge, på Smalåsen i Vefsn. En annan i Skog en grannsocken till Gudmundrå sn, där Strömnäs ligger. Andra var födda i trakterna kring Vilhelmina, Marsfjäll, Borgafjäll, Åsele och Fredrika.
Genom att både bofasta- och nomadiserande samer uppehöll sig här namngavs en del av deras områden med så kallade Lapp-namn. Kartan nedan visar några av dem:
Karta över området över Strömnäs där bofasta och nomadiserande samer uppehållit sig vid markerade punkterna 1-5.
- Slaktplatsen på fotot ovan, dess ungefärliga läge.
- Plats där Strömnäs herrgård låg.
- Plats som kallas ”Lapptomta”, här syntes förut spår efter tre gåetieh – kåtatomter.
- Lappbacken, här hade renskötande samer ett vinterviste.
- Lappmössan, enda platsen där ett Lapp-namn är kvar på dagens digitala kartor.
Vid punkt nr. 4 hette det möjligen också ”Lappvika” – Lappviken och Lappstuga. Dessa platser har också legat vid Gissjön enligt Ortnamnsregistrer, se nedan. Exakt plats har ännu inte kommit fram.
