Årromesijjieh jïh tjåanghkoesijjie

Förklaring och fördjupning till platserna på kartan efter numrering.

I arbetet med förprojektet kom det fram, genom en tillfällighet, att bygdesamer från trakterna kring Stod, se områdena kring punkterna 3, 4, 6 på kartan, besökte renskötande samer som var på vinterbete på norsk sida gränsen. Samerna de besökte kom huvudsakligen från nuvarande Njaarke sameby.

Uppgiften om mötet framkom i folkräkningen från 1891. Det syntes genom den en tydlig koppling mellan de bofasta samerna kring Stod och de nomadiserande, både genom renskötseln och släktskap. Exakt var de möttes 1891 framgår inte i folkräkningens uppteckningar, där står endast ”Lappekoloni”. Det kan ha varit vid någon av punkterna 1, 14 eller 15 på kartan, men också någon annanstans.

De samiska bosättningarna i Njaarke har visat sig ha en mycket lång historia. Bygdesamer i Stod/Steinkjer har skriftlig historia från 1600-talet, men är den kanske längre än så? Det vore intressant och värdefullt att forska vidare kring hur långt bak i tid det går att spåra de här mötena mellan bygdesamer och den mer nomadiserande renskötande samiska befolkningen. En känsla är, i alla fall från det här området, att den bygdesamiska och de renskötande samernas historia i hög grad hör ihop under 1800-talet.

Broka, känd samisk vinterboplats under 1800 – tal.
Fjelltrøa, plats för gåetiesijjie känd från omkring 1850.
Råmmå, bygdesamisk boplats, Finnstuvollen.
Bjørdal gård logi kring förra sekelskiftet för samisk familj.
Plats för giedtie använd kring förra sekelskiftet och tidigare.
Nollen/Finnplassen, gåetie – bygdesamisk boplats.
Kastlia, indikation på renskötsel? Sjön intill heter Reinsvatnet. Ligger vid smalt sund att passera för att komma över till norra stranden.
Platsnamn «Offersteinen», oklart om den varit i bruk av samer. Ingen känd tradition hittills.
Finnkøytberget, namns som tyder på samisk bosättning. Här har inte framkommit fler uppgifter annat än namnet.
Finnstad, ortnamn som antyder samisk närvaro genom förleden -Finn. Så kallade sta- namn knyts generellt till järnålder och gårdsbebyggelse i Skandinavien.
Merkesmyra, möjligt att märkning av ren skett på myren och gett dess namn. Kan även vara plats med märke för ägogräns, oklart vad det varit här.
Kruanavajje/ Gaske samiska boplatser med dokumentation från järnålder, medeltid och in i nutid.
Finnstad (2), se nr 10.
Finnhaugen/Finnhaugsetran samisk boplats. Här ska ha funnits flera gåetieh, det finns även minst en gaelmie – grav ca 100 m öster om boplatsen vid Finnhaugsetran.
Gommolia samisk boplats använd under sommar, höst och kanske vinter? Känd från 1800-talet. Här låg även en liten fjällgård som var i bruk samtidigt.
Sösjöen, samiska boplatser och rengärden med dokumentation från järnålder, medeltid och in i nutid.
Reinsheia och Merkesmyra, indikation på hantering av ren, namnen ligger intill varandra. Kan också ha med ägor och ägogränser att göra.
Lokalt förkristet maktcentra, Helge, boplats och gravfält från ca 0 – 600-tal. By gård uppfört under medeltid hörde då till Elgseter kloster, utvecklas till storgods, med stora jord- och skogsegendomar samt eget bränneri, linberedningsverk, mejeri med mera på 1700 – 1800 – talet.
Offenåsen, känd bygdesamisk boplats uppgiven i Finnemantalet 1686.

Fler exempel på boplatser i området ej inprickade på kartan:

Askeladden id nr. 134680 Berheimdalen samisk bosättning från 1700-talet ca 400 m S om Åsvatnet eller ca 1,5 km NÖ om Hatlingvatnet.

Askeladden id nr. 134695 «Larsheimen, Gammetuft. I presten Wessels dager, mellom 1808 og 1833, bodde her en same med navnet Lars. Stedet ligger oppunder Brandheia og kalles Larsheimen. Det ble senere seterbu her. Det fortelles at på julekvelden dro Lars til presten på “Forr” med ei reinstek».

Platsen ligger längs en stig som går mot Brannheia/Larsheimtjönnin och börjar där vägen gör en 90 grader sväng vid Lysåa