Vävda och lagda band från sydsamiskt område i Sverige och Norge. År 2003-2004 genomfördes EU-prosjektet GAPTA - Sydamiska dräkter i Norge och Sverige. Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, Östersund och Saemien Sijte - Sørsamisk museum og kultursenter, Snåsa var dräkprojektets huvudmän. Boken bygger på ett urval av bilder och beskrivningar man fann under inventeringen.

Samernas Homeros och diktning om solsonerna

Innholdsfortegnelse: Forord av Birgitta Fossum "Sameforskeren Anders Løøv" av Åke Jünge "Sørsamisk historie i norske rettssaler" av Kirsti Strøm Bull "Klies-Kleamma birje" Transkribert av Åsta Vangberg "Til möte vi nu samlas i staden Ôstersund" av Bo Lundmark "To kildeskrift om Bindalstromma" av Leif Pareli "Ånnetji Mosviken-saemiej bïjre" av Sissel Jåma "Samisk rådgivningstjeneste i helse- og sosialsørsmål i sørsamisk område" av Inger Marit Eira Åhrén "Dæjpeladtje jåvlh saemide" oversatt av Åsta Vangberg "Reinbeite over grensen mellom Nord-Trøndelag og Jämtland" av Ansgar Kosmo "Tanker i tiden" av Paul Jåma' "Den sørsamiske fisker" av Anne Severinsen "Blåfjella-Skjækerfjella nasjonalpark: Naturforvaltning som produksjon av natur og sted" av Gro Ween Oversikt alle årbøker Litt om artikkelforfatterne

Innholdsfotegnelse: Forord "Jämtlandsamerna och den tidigare "grensbetningen" i Norge Kort översikt och några reflektioner" av Lars Thomasson "Innføring av reinbeiedistrikter i Sør-Norge" av Johs. Falkenberg "Fra grensefjellene i Hattfjelldal til Bykleheiene Historien om Jon Andersen Arefjell" av Leif Elsvatn "Om reindrift og nomadisme på Helgeland" av Ørnulv Vorren "Johan Mikael Zarissen" av Alv Vennevik "Saemien beapmoeh" av Sig-Britt Persson Toven "Fjellkongen fra Finlierne og hans etterselkt" av Martha Jåma "Tragedien i Ridalen år 1803: Thomas Andersens død" av Anders Løøv "Tenntrådbroderier i Hälsingland" av Marianne Nilsson "Vad jorden gômmer. Undersökningarna på Vivallen 1986-87." av Inger Zachrisson Klement Klementsson Laila Matsson Maggese soptsestamme:"Manne edtjem soptsetidh dan mov voestes bienjen birje" "Reindriftssamer på Fosenhalvøya i siste halvdel av 1700-tallet: Den samiske boplassen Andreasbakken i Verran og lokal tradisjon" av Arvid Jåma "Det første samiske landsmøtet - Trondheim 1917" av Leif Pareli "Det samiska rummet" av Ingwar Åhrén "Thomas Eliassen - ein fagnadmann" av Alv Vennevik "To jaktsoger fra Namdalen i 1880-åra - med Eliassensameane i hovudrolla" Lagt til rette av Alv Vennevik "Markasen Vaentjele - Markus evangeliet på sørsamisk" av Bierna Bientie "Graven vid Gransjön i Frostviken" av Jan Sundström Om forfatterne

Innholdsfortegnelse: Forord "Samer vest for Femund år 1800. Jonar og Nils Anderssønner" av Anders Løøv "Runebommehammeren fra Rendalen - et minne etter samer i Sør-Norge i Middelalderen?" av Leif Pareli "Hundraåriga uppteckninar från Jänsmässholmen Den unge K.B. Wiklund bland sydsamerna" av Bo Lundmark "Nach der Mundart von Wefsen Om språkforskeren Eliel Lagercrantz" av Leif Elsvatn "Ny gränsbetning i Jämtland under kriget Fristad för norsk samefamilj i Årefjällen 1943-46" av Lars Thomasson "Ånnetji saejrieh jih vertemen birje" Tjaaleme: Jonar Thomasson "Thorkel Jonassen. Mannen og myten - med gløtt inn i ei mørketid i historia vår." av Sverre Fjellheim "På res efter sydsamik jojk. - en dokumentasjon av jojk i det sydsamiska området" av Sig-Britt Persson Toven "Trondheimslandsmøtet 1917 og samebevegelsen" av Regnor Jernsletten "Protokoll fra:"Norske lappers 1 ste landsmøte avholdt i Trondhjem 6.-7.-8.-9.februar 1917" Tilrettelagt av Regnor Jernsletten "Nikkus Jons etterkommere" av Martha Jåma "Samer i Snåsa. Utskrift fra kirkebok for Snå¨sa 1887-1902" av Bierna Bientie "Sigrid Åhrén Laila Mattson Maggese soptsetamme: "Gosse voestes aejkien vaejsjiem vøøjnim" "Døde vet at gaae sig i e selvsud" av Alv Vennevik Om forfatterne

Innholdsfortegnelse: Forord av Sigbjørn Dunfjeld "Skogsarbeid og tømmer" av Leif Elsvatn "Sola og Saraahka" av Maja Dunfjeld Aagård "Kampen om reinmerkereglene" av Bård A. Berg "Berner Bendiksen, en skiløper med kondisjon" av Bierna Bientie "Nils Jonsson, en samisk mester på fele" av Martha Jåma "Sameførar og bjørnejeger med sjeldne språkevner" av Sveinung Leirvik "Ett besøk hos samerna i Åre år 1827" av Anders Løøv "Gamle samiske fotefar på Otterøya før år 1900" av Hallstein Skorstad "Samefamilier i Vefsen og Hemnes" av Kåre Steinmo "Sijdurrie" av Sigbjørn Dunfjeld "Den norske Statens tilbakekjøp av "Lappeskatte" på Helgeland" av Bård A. Berg Litt om artikkelforfatterne

Innholdsfortegnelse: Forord av Sigbjørn Dunfjeld "Också samerna har sina personligheter" av Lars Thomasson "Finnkona- ei samisk øy på Helgelandskysten?" av Bård A. Berg "Surringsreimene skal ikke danne Krist kors!" av Mads Almass "Vargjegeren Nils Andersson Skott" av Leif Elsvatn "Kristen Johnsen i Bindal - Små historier om ein heiderleg original" av Sveinung Leirvik "Slektsbenevnelser - Laahkoeh" av Tom Kappfjell "Jänsmässholmen - en samisk "by" med "jämtländskt"navn" av Martha Jåma "Om intensiv reindrift på Helgeland" av Ørnulf Vorren "Ulykker i fjellet " av Andres Løøv "Klemetsenfamilien i Fovsen Njaarke" av Arvid Jåma "Saemien Sijte - nasjonalt samisk kultursenter" av Sigbjørn Dunfjeld Litt om artikkelforfatterne "Korreksjon til Åarjel-saemieh", samer i sør, årbok nr 5 av Bård A. Berg

Innholdsfortegnelse: Forord av Sigbjørn Dunfjeld "Samer blev bortrivna från sina hemtrakter!" av Olle Andersson "Sørsamiske tradisjoner og verdiformidling" av Jorunn Jernsletten "Norsk-Svensk reinbeitekonvensjoner i et sørsamisk perspektiv" av Ansgar Kosmo "Saemien tjaalehtjimmie Gløøsen-gærhkosne" av Maja Dunfjeld "En beskrivelse av samene på Helgeland fra 1776" av Anders Løøv "Dansen vid den samiska björnfesten" av Åsa Virdi Kroik "Niestiem vbaeltedh" av Evald Stenfjell "Litt finnetradisjonfra Skagerrakkysten" av Frans-Arne Stylegar "Spor efter barnekulturen" av Albert Jåma "Fotoarkivet ved Saemein Sijte" av Britt Inger Gustavsson Stenfjell "(...)"de Finner, som boe ved Fiordene, kaldis Sjøfinner, men de, som vanke paa det store Field, kaldis Lappefinner eller Fieldfinner, oc baade Partene kaldis ocsaa Gannfinner for den store Trolldom, de bruge, huilcken de kalde Gann"." av Svein Mjaatvedt "Sociale og økonomiske forhold blandt reidriftssamer i Vestre Namdal i 1920-30 åra" av Albert Jåma Litt om artikkelforfatterne.

Innholdsfortegnelse: Forord av Arna Haga "Ei segn om samisk list i krigstid: Svenesken på Midjåfjellet, Grong" av Anders Løøv "Femundsmarka gav beskytteslse" av Leif Braseth "Gode og dårlige minner fra krigen" av Ingvald Jåma "Krigen forandret synet på verden" av Britt Inger G Stenfjell "Några episoder från beredskapstiden i Hotagen" av Saila Persson och Mats Isak Sparrock "Krigen fra et barns synspunkt" av Britt Inger Stenfjell "Bovtsigujmie Byrkijisnie" Margit *Steinfjell soptsestamme, Jonar Thomasson tjaaleme "Andra värdskriget fran Gröndalens horisont" av Bo Lundmark "Noen erindringer fra tiden som prestefrue i Røyrvik" av Kjellrun Færøvik "Duj dåarajaepijste" Åarjel-saemien raadioen sadtojste "Falstaj luvnie" Åarjel-saemien raadioen sadtojste "Minner fra krigen" av Britt Inger G. Stenfjell "En skitur for 64 år siden" av Paul Jåma "Reindrift og krig" av Bierna Bientie "Krigen føltes uvirkelig" av Aanna Krihke Renander "Sørsamer i sør: Nokre episodar fra tamreindrifta" av Kjell Bitustøyl "Beredskapsminner från Björkvattendalen" av Ella Winka "Dåaroe - jaepijste mojhtesh" av Ella Holm Bull "Over grensefjell" av Gunnar Wiw "Sabotasje og dramatikk på slutten av krigen*" av Martha Jåma "Noen erindringer fra krigen" av Britt Inger G. Stenfjell "Reindriften på Helgeland i årene omkring andre verdenskrig" av Bård A. Berg "På flukt" av Reidar Morset Litt om artikkelforfatterne

Innholdfortegnelse: Forord av Britt Inger G Stenfjell "Dikt" av Martha Jåma "Några sörsamska kvinnor från forntid - de arkeologiska fynden berättar" av Inger Zachrisson "Aahka - bestemødre. modergudinnene, menneske- og dyrelivets skapere, opprettholdere og beskyttere i førkristen samisk religion" av Arna Haga "Samekvinner i norrøne kjelder" av Else Mundal "Med språket som livsprosjekt" av Inger Johansen "Reindriftskvinner - reindriftsnæringenes bærebjelke" av Ellinor Guttorm Utsi "Samisk eldreomsorg: hva er det og er det i forbeholdt den samiske kvinnen?" av Inger Marit Eira Åhrén "Tjidtj-aahka - Tilde Rebekka Johnsen Dærgafjeld" Nora Marie Bransfjell tjaaleme ""Forfatteren Elsa Laula og boka Inf¨r lif eller död?" av Anne Wuolab "Religiøse tabu som forholdsregler og maktbalanse i sørsamiske samfunn" av Jorunn Jernsletten "Min oldemors livsløp i Voengel-Njaarke" av Eli Kappfjell "Samene var gode arbeidsgivere sier Hanna Nyenget fra Os" "Maam Stoerrejohke soptseste Daktarabpoen goerkese tjidteben mujhtesijstie" Ellen Bull Jonassen tjaleme "Samisk visuell kultur i forhold til personlig og sosialt kjønn" av Maja Dunfjeld "Gränsöverskridande kvinnor och samiska män. Kön och sexualitet på gränsen mellan samiskt och svenskt i tidigmodern tid" av Gunlög Fur Litt om artikkelforfatterne

Båatsoesaemieh leah iktesth bïhkedidh guktie fïerhte bovtse vååjnoe. Ovmese baakoejgujkie maahta vihties bovtsen guelmiem måbpan boejhkelidh, guktie krievvesne maahta gaavnedh. Daennie gærjetjisnie hov lea tjåanghkan saemiengïelen sjïeredïejvesh akten mijjen kultvren båarasommes barkoesuerkesne, jïh gaajhkh nöörjen golme saemiengïeline. Vuajnah badth ahte lea joekehtsh, mohte luste aaj gaavnedh man jïjnje lea seamma. Åajvoe jis dovne noerh jïh voeresh eadtjalduvvieh daehtie gærjeste. Håhkoe lea ahte gïele annje galka nænnoes båatsojne årrodh. Naan dïejvesh leah joekehth dajveste dajvese, dovne aktine gïelene. Juktie sïjhtijibie lohkijem eadtjoestidh jïh eevtjedh, edtja goerehtalledh jïh voeresidie gïhtjedalledh guktie jis jiehtieh sov dajvesne. Bovtsen guelmieh betyr reinens utseende. En reineier har alltid kunnet beskrive hvordan hver enkelt rein i flokken ser ut. Ved hjelp av en velutviklet terminologi kan en presist forklare hvilket dyr en tenker på. I denne boken gjengir vi en av vår kulturs eldste næringers fagtermer på tre samiske språk. En vil se at det er ulikheter, men en kan også la seg fascinere av alle likhetene. Forhåpentligvis vil boken vekke interesse både hos ungdommer og eldre. De som er iteresserte i reindriftas terminologi, vil kunne bruke den som et redskap for å opprettholde samisk språk i reindrifta. Terminologien varierer fra område til område, også innen ett og samme språk. Vårt håp er derfor at boka også skal oppmuntre leseren til å finne ut mer om hvilke termer som brukes i akkurat deres område.

Jis mijjieh gaajhkesh åssjoem neerrehtimmien bïjre jarkoestibie dellie vïenhtebe buektiehtibie neerrehtimmiem orrijehtedh. Gærja lea noeride. Gærja aaj galka learoehkidie jïh lohkektæjjide haestedh edtjieh ussjedalledh jïh digiedidh mij neerrehtimmie lea, jïh mannasinie mijjieh neerrehtibie. Gaajhkesh, dovne maanah, noerh jïh geervealmetjh leah neerrehtimmiem vaaseme. Neerrehtimmie lea skuvli jïh aaj siebredahki dåeriesmoere. Ulmie lea neerrehtimmien bïrje åssjoem juhtiehtehtedh. Daate lea voestes gærja dennie tjaalegeraajterisnie maam CálliidLágádus buakta.

Där renflockem drar förbi hhar samerna levt sina liv, skött sina djur berättat sina historier, talat sitt språk men också förtalats av utomståande. De har utövat sin religion, fött sina barn och slutligen dött och begravts. Der är också vad denna bok handlar om. Åtta författare berättar, i denna populärvetenskapliga artikelsamling, om den sydsamiska kulturen och historien utifrån sina respetive fackområden. Utgångspunkten är en serie föredrag på temat "Samer idag och igår - föändring och kontinuitet" som genomfördes under 2009 i Røyrvik. I fokus ligger området Frostviken/Namdalen i sommarbetslandets hjärta men hela det sydsamiska området berörs. Boken lyfter fram en spännande kultur där nya upptäckter och ny undersökningsteknik leder till nya tankar och omprövar gamla sanningar.

Kommisjonens forhandlingsprotokoller ( om Kommisjonens arbeid i Hedmark, Sør- og Nord-Trøndelag) Erklæringer som private personer har avgitt for lappekommisjonen om forholdene i Nord-Trøndelag

GÏELE LEA FAAMOE gærjetje lissiegærjine ussjedamme dejtie noereskuvlen learoehkidie giej lea saemiengïele nubpien-gieline. Gærjese leam meatan vaalteme daerpies aamhtesh mah guektiengïelen-voetese govlesuvvieh. Daate gærja lea baakoejgujmie tjaalasovveme jeenemes dehtie Åarjelsaemien-daaroen baakoe gærjeste. Lohkehtæjja byøroe learoehkidie gïerve jallh aaj orre baakoeh buerkiestidh jïh dovne baakoeh mah dej smaareh.tjïertese govlesuvvieh/dej soptsetimmievuekien mietie.

Jernarbeid i samisk tradisjon - finnes det? Til nå er det skrevet svært lite om samiske jernarbeidstradisjoner, men detsom man leiter, kan man finne en rik tradisjon fra jernalderen til vår tid. I denne boka kan du finne beskrivelser og bilder av bjeller, trearbeidsverktøy, jakt- og fiskeredskaper og mye annet som samiske smeder har smidd. Her finnes også instuksjon i hvordan man lager noen av disse gjenstandene. Boka er tenkt som utfyllende lærebok for videregående skoler som vil ta opp denne tradisjonen i mekaniske fag(teknikk og industriell produksjon), duodji/husflid og reindrift/naturbruk. Den er også skrevet med tanke på undervisning i samisk kulturkunnskap i videregående skoler og høyere utdanning. Forfatteren er utdanna maskinarbeider, industrimekaniker og yrkespedagog, og har vært faglærer i mekaniske fag ved Samisk videregående skole og reindriftsskole i Kautokeino. Han er nå redakør av bokserien "Samisk skolehistorie"

Joik for kor er selvsagt midt i blinken for blanede koe som ønsker et nytt og spennende materiale. Samlingen representerer et pionérarbeid innen formidlingen av den samiske kulturarven og inneholder komposisjoner og arrangementer som har vakt oppsikt både internasjonalt og her hjemme. Den medfølgende CD'en gjør at innøvingen forenkles vesentlig, samtidig som det ferdiginnspilte kompet bidrar til et profesjonelt resultat. Boka kan også varmt anbefales til bruk i den videregående skolen, høgskoler, folkehøgskoler og andre som ønsker en innfallsport til samisk musikk. Frode Fjellheim er utdannet ved Trøndelag Musikkonservatorium og har siden 1984 arbeidet som frelance musiker og komponist. De siste årene har han først og fremst markert seg gjennom sitt arbeid med å lage ny musikk med utgangspunkt i joik. Dette har kommet til uttrykk i gruppa Transjoik, og ikke minst i hans komposisjoner for kor. Han ble i 2002 tildelt Áillohas musikkpris for sitt arbeid.

Metoder, prinsipper og prosesser i samisk kulturminnevernarbeid. Er del av en bokpakke sammen med Samiske kulturminner i Låarte og Jubileumsheftet til kr. 100,-

Dah baakoeh daennie gærjesne leekedimmien bïrje, leam boelhki mietie berteme, seamma laakan guktie sisvege dennie DVD'esne man nomme "Leekedimmie". Vuesiehdimmien gaavhtan lea naemtie: åvtes-juelkie leh akte dagkeres boelhke, jih gaajhke mah åvtes-juelkien birje dan nuelesne tjåådtje. Baakojde leam daejstie gærjijste tjøønghkeme: Knut Bergslang & Lajla Mattsson Magga; Åarjelsaemien-daaroen baakoegærja, Torkel Tomasson: Några sägner, seder och bruk, O.P. Pettersson : Kristoffer Sjulssons minnen. Mov jïjtjen baakoeh mah im leah gaavneme dej gærjine, leam aaj lissiehtamme. Ellen Bull Jonassen lea viehkiehtamme sjïehtesjadteme. Nøørjen saemiedigkie lea beetneh-vierhtiej gujmie dåårjeme.

16 saemien tjiehpies- jïh faagelidtertuvren tjaelijh

Samene- Kultur og historie gir en kortfattet innføring om den norse urbefolkningen. Gjennom tekst og bilder forteller boken blandt annet om reindrift, mattradisjoner, klestradisjoner, byggeskikk, husflid og håndverk - duodji - og om samisk religion, musikk og fortellertradisjon. The Sami - Culture and History is a brief introduction to Norway's aboriginal population. The topics covered including reindeer husbandry, Sami food, traditional costume, types of housing, folk arts and handicraft - duodji - as well as Sami music and storytelling traditions. Die Samen - Kultur und Geschichte gibt eine Einführung in das Leben des Urvolkes in Norwegen.Mit Bildern und Texten werden Themen wie Rentierhaltung, Essenskultur, Kleidung, Bautradition, Kunstgewerbe und Kunsthandwerk "Duodji", Religion, Musik und Erzähltradition der Samen umrissen.

Här presenteras mångfalden hos det sydsamiska traditionella mathandtver. Från skriftliga källor och nya intervjuer skildras genom citat exempel på råvarors använding, metoder, produkter, traditioner och värden som är kopplade till den samiska traditionen och som kan ge inspiration och kunskap til nya eller befintliga samiska entreprenörer inom mathandtverk. Rapporten tar upp olika köttslag, mjölk, fisk, örter och bär som råvaror och nämner även bröd och vissa maträtter. Vi får följa korta berättelser och beskrivningar som visar på variationer och gemensamma nämnare i det sydsamika området.